Jag måste lära mig att alla projekt alltid är lite mer komplicerade än vad jag räknat med.
Det var grannhunden Ingo som gav mig idén. Han verkade frustrerad och osedd. Han verkade behöva en vän. En vän att komma nära. Samtidigt hade han fri tillgång till tikar. Kanske var han inte intresserad av tikar?
Jag försökte para ihop honom med andra hanhundar för lite mys. Jag annonserade till och med på blocket. Det enda jag fick var människornas förakt.
Då föddes idén om att skaffa en egen hanhund som är open minded. En långhårig hund som inte fastnat i mossig sexualmoral, som inte geggat ner sig i heterosexuell monogami. En hund som kunde bjuda till. Det är fanimej flera månader sedan jag la ut annonsen på Blocket.
Men äntligen har jag nu fått tag på en hund. Tack Katarina! Du är en av de få riktiga hundliberalerna som finns i det här landet. Tack vare att jag fick köpa din Collie Bennet för en billig peng så kan min dröm om sexuell utlevnad för homohundar äntligen bli verklighet!
De fyra milen hem från Arvika gick bra. Bennet satt på passagerarsätet och tittade ut genom fönstret. När vi stannade och tvättade rutan samlades det barn runt bilen. De sa "titta - Lassie!°. Bennet fattade ingenting. Han har aldrig sett Lassie.
När Bennet var hemma och hade installerat sig i myshundkojan i gästrummet så gick jag direkt över till Calle för att låna Ingo. Det fick jag, han anade inget. Sen tog jag hem Ingo och släppte in honom till Bennet.
Det var dumt.
Det blev ett sånt JÄVLA slagsmål. Bennet blev illa biten i ena kinden. Inte så att vi behöver åka till veterinären kanske men ändå. Det var en riktigt kass första dag på det nya jobbet för Bennet. Jag gick direkt hem med Ingo. Som tur var syntes inga spår av våldet på honom.
Nu vet jag varken ut eller in. Det verkar i och för sig som att Ingo fick leva ut. Han red Bennet riktigt ordentligt. Men samtidigt gör det mig ont att se Bennet så illa tilltygad. Kanske är det en del av jobbet som han måste lära sig att ta?
Det tål att tänkas på.
tisdagen den 9:e september 2008
En hård dag för Bennet
Etiketter:
hundvåld
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Visst var det Peter Wahlbäck/Musik für alle som sjöng om det där: "Det är skönt med stryk. Bögstryk."
Ingo är säkert inte den enda gayhunden med bdsm-tendenser, och det är något Bennet kommer att träffa på då och då.
Jag tror du måste lära honom att kunden alltid har rätt och att man i ett serviceyrke levererar varan som kunden vill ha den. Det du kan erbjuda honom är samtal med en hundpsykolog då och då, och eventuellt något smärtstillande före Ingos besök.
Jag tycker också du verkligen ska förklara för honom vilken fin insats du och han gör för världen.Då kanske smärtan blir mer lätthanterlig för honom.
Hahaha, Herr Appelquist är detta verkligen på riktigt?
Skicka en kommentar